Måttstocken – en svensk favorit

När Sverige gick över till det metriska måttsystemet 1878 lades grunden till måttstocken som uppfinning, det behövdes helt enkelt nya metoder och verktyg för att kunna ta korrekta mått. Måttstocken, eller tumstocken som den också kallas, är en svensk uppfinning och konstruerades år 1883 av Karl-Hilmer Johansson Kollén.

Efter utbildningen vid Chalmerska Slöjdskolan i Göteborg hamnade Karl-Hilmer på ett arkitektkontor i Stockholm. Vid den tiden hade man bytt till det metriska systemet och istället för tum använde man sig nu av centimeter, vilket skapade stora utmaningar för alla som byggde hus och maskiner.

Den uppfinningsrike Karl-Hilmer skapade en måttskala som innehöll såväl tum som centimeter. Med en glidande hylsa var det lätt att läsa av från tum till centimeter och tvärtom. Linjalen innehöll även skalor för översättning från burkar till liter och från skålpund till kilogram. Den här, mycket praktiska, lösningen kallade han ”komparationslinjalen” och han fick även patent på den.


Men Karl-Hilmer var ändå inte riktigt nöjd. Måttstocken var över en meter lång och ganska svår att hantera. Visst fanns det en mer användbar lösning! Snart kom han på en ny idé, den hopvikbara måttstocken, eller tumstocken. Grundidén var inte ny, den hade rötter tillbaka till antiken, men utförandet var nytänkande och än idag ser den ut så som Karl-Hilmer designade den. En smal sticka av trä, glasfiber eller aluminium, en eller två meter lång. Hopvikt får den plats i snickarens ficka. Den största utmaningen för svensken var den ledade konstruktionen. Lederna skulle vara lätta att böja. Men samtidigt låsa sig i öppet eller hopvikt läge. Den skulle också tålas att öppnas och stängas tusentals gånger utan att blir lös. Kolléns lösning var så pass bra att den används än idag, över 130 år senare.

Klassisk meterstock


Tumstocksfabriken flyttade till Göteborg efter ett par år i huvudstaden och 1907 tog sonen Joel över efter pappa Karl-Hilmer. Sonen, och fabriken, flyttade därefter till Hultafors i Västergötland, där den fortfarande ligger. Tio år efter starten hade man producerat cirka 3,4 kilometer tumstock, hundra år efter starten var årsproduktionen över 1000 mil. Att producera måttstockar börjar med att hittat ett fint träslag. Glasbjörk är bäst, en sort som växer i ett bälte från Värmland till Karelen i Ryssland. Men det tillverkas också tumstockar i glasfiber och aluminium, användaren väljer själv det material som passar bäst för jobbet som ska utföras. Lederna är av svenskt stål och inoljade på tre punkter för att säkra förstklassiga egenskaper. En bra led ska tåla 15 000 öppningar och ändå bibehålla funktionsdugligheten.

Den första maskinen för helautomatisk montering startade 1965, en egenbyggd konstruktion. Därefter har Hultafors tekniska avdelning utvecklat och producerat alla sina maskiner. För att fortsätta vara konkurrenskraftiga och bibehålla en hög produktkvalitet pågår en kontinuerlig utveckling för att bli världens mest effektiva producent av tumstockar. Något säger oss att de har lyckats med den bedriften, över 85% av produktionen av alla tumstockar går till export världen över.

Karl-Hilmers tumstock fortsätter att leva vidare. Orsaken kan kanske vara att tumstocken har värden som snickaren eller användaren föredrar. När man till exempel ska kontrollera om ett hörn är exakt 90 ◦, kan tumstocken användas. Att sätta ett märke 80 cm in på väggen från hörnet nere vid golvet och motsvarande märke 60 cm från hörnet på den andra väggen. Att då lägga sin tumstock mellan märkena och se att den passar och att vinkeln är 90 ◦. Det klarar man inte med ett måttband av stål. Måttstocken vinner med sin långa historia om inte annat. Stålmåttbandet uppfanns runt 1954 och är alltså blott cirka 62 år gammalt, men det är en annan historia.



KAMPANJ

QUIZ



TOOLS Online - handla verktyg på internet

Bli företagskund hos TOOLS Sverige

Välj din lokala TOOLS

Välj din ort för att se öppettider, aktuella kampanjer och hitta allmän, lokal information.